Jutis historia
Vattenvägar, vattenfallhöjd, myrar, åkerjord och skogsbeklädda kullar var avgörande ingredienser för nybyggaretablering. Allt detta fanns i Jutis. 1775 slog samen Per Eriksson ner sina bopålar här som han kallade Rioktus. Vid den insyning som Nasabolaget, som drev statens silvergruva vid norska gränsen, gjorde 1781 fans i Jutis en kåta, fähus, lada, stolpbod, stenbunden jord och sandmylla.
Per Eriksson försvann under oklara omständigheter i början av 1800 talet när byns anfader Jon Jonsson bördig från Myrträsk inom Arvidsjaur med hustrun Eva Lisa Candelberg bördig från Finland bosatte sig i Jutis. Jonsson tog sedan namnet Vesterlund.
Tidigt utnyttjade man kraften i strömmarna som finns runt Jutis för att driva kvarn, smedja, smältverk, sågverk mm. samt som kylvatten till de stora brännvinskokarna som fanns i varje ström.
Ur kyrkböckerna kan man läsa att 1850 fanns i Jutis 2 hemman, 1867 4 mannar och 22 personer, 1880 4 mannar och 28 personer.
Jutis var under lång tid en typisk småbrukare by med jord- och skogsbruk som huvudnäringar. Ur den miljön fostrades det som idag kallas starka entreprenörer. I mitten på 1930 talet kort efter att byn fick landsväg startades första åkeriet av Ernst och kompisen Erhard från grannbyn Björklund. Sedan dess har byn sett många företag inom anläggning, jordbruk, transport komma och gå.
Byn var från mitten av 30-talet under lång tid nav i området med postkontor, telegrafstation och affär. Väglösa grannbyar fick här kontakterna med omvärlden.
Handlaren i byn Thomas är en av de största personligheterna byn sett. Framgångsrik tjuvjägare som alltid delade med sig, uppfinnare, konstnär, historieberättare, argsint och svår att ha att göra med och med tiden förmögen. Thomas med frun Lina bodde under många år som nygifta i en liten kåta mitt i byn.
I början av 1970 talet var byn praktiskt taget utplånad, fick stor medieuppmärksamhet som änkornas by. De flesta männen dog i förtid av olika cancersjukdomar, kemikalieanvändning under 50-talet inom skogsvården beskylls för detta.
Under början av 80-talet började det stora återtåget när unga människor bördiga från byn flyttade tillbaka. Från att förr i tiden varit en traditionellt mansdominerad by har nu kvinnorna tagit kommandot i byn. Ett gott exempel är gubbkalendern!
Företagandet blomstrar som aldrig förr i byn bland de ca. 40 personer fast boende finns idag 8 företag.
