Jutis historia

Vattenvägar, vattenfallhöjd, myrar, åkerjord och skogsbeklädda kullar var avgörande ingredienser för nybyggaretablering. Allt detta fanns i Jutis. 1775 slog samen Per Eriksson ner sina bopålar här som han kallade Rioktus. Vid den insyning som Nasabolaget, som drev statens silvergruva vid norska gränsen, gjorde 1781 fans i Jutis en kåta, fähus, lada, stolpbod, stenbunden jord och sandmylla.
Per Eriksson försvann under oklara omständigheter i början av 1800 talet när byns anfader Jon Jonsson bördig från Myrträsk inom Arvidsjaur med hustrun Eva Lisa Candelberg bördig från Finland bosatte sig i Jutis. Jonsson tog sedan namnet Vesterlund.
Tidigt utnyttjade man kraften i strömmarna som finns runt Jutis för att driva kvarn, smedja, smältverk, sågverk mm. samt som kylvatten till de stora brännvinskokarna som fanns i varje ström.

Ur kyrkböckerna kan man läsa att 1850 fanns i Jutis 2 hemman, 1867 4 mannar och 22 personer, 1880 4 mannar och 28 personer.

Jutis var under lång tid en typisk småbrukare by med jord- och skogsbruk som huvudnäringar. Ur den miljön fostrades det som idag kallas starka entreprenörer. I mitten på 1930 talet kort efter att byn fick landsväg startades första åkeriet av Ernst och kompisen Erhard från grannbyn Björklund. Sedan dess har byn sett många företag inom anläggning, jordbruk, transport komma och gå.

Byn var från mitten av 30-talet under lång tid nav i området med postkontor, telegrafstation och affär. Väglösa grannbyar fick här kontakterna med omvärlden.

Handlaren i byn Thomas är en av de största personligheterna byn sett. Framgångsrik tjuvjägare som alltid delade med sig, uppfinnare, konstnär, historieberättare, argsint och svår att ha att göra med och med tiden förmögen. Thomas med frun Lina bodde under många år som nygifta i en liten kåta mitt i byn.

I början av 1970 talet var byn praktiskt taget utplånad, fick stor medieuppmärksamhet som änkornas by. De flesta männen dog i förtid av olika cancersjukdomar, kemikalieanvändning under 50-talet inom skogsvården beskylls för detta.

Under början av 80-talet började det stora återtåget när unga människor bördiga från byn flyttade tillbaka. Från att förr i tiden varit en traditionellt mansdominerad by har nu kvinnorna tagit kommandot i byn. Ett gott exempel är gubbkalendern!
Företagandet blomstrar som aldrig förr i byn bland de ca. 40 personer fast boende finns idag 8 företag.

Jutis byaförening

Under det stora återtåget till byn i början av 80-talet skapades byaföreningen till nytta och nöje för byborna.
Föreningen är mycket aktiv med fokus på ungdomsverksamhet och på att ge den vuxna byborna ett forum för gemensamma aktiviteter. Möten och Byafester runt byns fritidsintressen; friluftsliv, jakt och fiske dominerar. Även aktivt arbete med ”stadsplanering” för byn samt regional- och kommunutveckling bedrivs aktivt av föreningen.
Föreningens Byastuga , 200 m2 med restaurangkök och alla faciliteter för stora grupper, är den självklara mötesplatsen. Drift och underhåll av Byastygan är också den stående punkten för innovativa penninginsamlingsaktiviteter. Förra årets succé med Gubbkalendern hoppas kunna upprepas i många år och bli ryggraden i föreningens ekonomi. Med tanke på byns sorgeperiod med många bybor som drabbats av cancer och för att bidra till samhällsutvecklingen utanför byn kommer från 2009 20 kronor per kalender att doneras till cancerfonden.

Föreningens Historia & Aktiviteter

Jutis byaförening bildades åren 1987-88, då vi som bodde i byn började prata om att det vore roligt att ha en lokal där man kunde träffas och umgås lite fler personer på en gång. Det var inte direkt så att någon hade så stort hus att man kunde inbjuda till dans precis. Man inbjöd i första hand ocks?de som hade anknytning till byn att bli medlem i föreningen, men även andra var välkomna.
Stommen till stugan var en matsalsbarack som inköptes från Sädvaluspe då byggnationerna av kraftverksdammen där var klar.

För att dra in pengar att färdigställa stugan anordnades en pimpeltävling på våren 1988. Jutisnappet och påskdansen anordnades alltid på påskdagen. Denna tävling arrangerandes sedan flera år i rad, men överläts s?småningom till grannbyn Jäckvik och kom således att kallas Jäckviksnappet. Därefter har det blivit en del variation p?hur vi finansierat stugan och driften av den, bl a har vi haft hand om matserveringen på Silveryran i Arjeplog under några år.
Vi har haft julfest några gånger och årligen ordnas en paltmiddag på långfredagen.
En eld av varierande storlek antänds varje valborgsmässoafton vid stugan och vi grillar och umgås till sen natt. På försommaren städar vi upp stugan både inuti och utanför och äter en bit tillsammans.
När hösten kommer och älgjakten börjar har vi en årlig älgfest och vi äter ocks?ärtsoppa en kväll tillsammans med jaktlaget under första älgjaktsveckan.
Om det är någon som fyller jämt eller någon klassfest på gång brukar stugan användas till det ändamålet. Vi hyr även ut den till icke-medlemmar om så önskas.
Stugan fungerar som en aktivitetslokal för byns barn och ungdomar där de träffas och spelar innebandy, teater och har disco ibland.

Styrelse

Ordförande: Anna Håbet, 073-320 08 49
Sekreterare: Medelene Aheinen Westerlund, 070-334 30 55
Kassör: Monica Westerlund
Ledamot: Jonathan Westerlund Haabet
Ledamot: Micael Cermenius
Ledamot: Christina Westerlund
Ledamot: Johan Marklund
Valberedning: Kent Marklund och Birger Westerlund
Revisor: Veronica Marklund och Ronny Sundstén

Kontakta oss

Kontaktuppgifter

Postadress
Jutis Byaförening
938 94 Arjeplog

E-post
info@jutis.se

Telefon
Ordförande Anna Håbet: 073-320 08 49
Sekreterare Medelene Aheinen Westerlund: 070-334 30 55

Skicka ett meddelande

This contact form is deactivated because you refused to accept Google reCaptcha service which is necessary to validate any messages sent by the form.